Egentligen är saffran det värsta jag vet. När vi bodde i Stockholm gruvade jag varje jobbmorgon under december för att byta från tunnelbana till buss i Mörby centrum eftersom jag då tvingades gå förbi Pressbyrån som gräddade dagens lussebullar. På mitt nuvarande jobb delar jag korridor med hemkunskapssalarna och det är nästan lika gruvsamt. Trots min tydliga aversion så har mitt enfödda barn utvecklat en stark kärlek till saffran. Det är inget att göra åt, utan man får liksom gilla läget.
Som ett bevis på min kärlek till henne bakar jag därför varje år EN saffranskaka enligt recept från samma Åsa som gav mig kanelkakan. (I övrigt förlitar jag mig på att moster Maria delar med sig av lussebullar till flickebarnet.)
Saffranskaka
1 påse saffran
2 ägg
3 dl socker
200 g smält smör
1,5 dl mjölk
4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
Vispa ägg och socker fluffigt. Rör ner saffran (som du ev låtit dra en stund i någon tesked sprit först). Blanda det smälta smöret med mjölken och rör ner i äggblandningen. Rör slutligen ner mjöl och bakpulver. Häll i en normalstor (Ha! Vad är normalt?)
smord och bröad sockerkaksform. Grädda minst 45 minuter i 175 grader. Pudra gärna över lite florsocker innan serveringen.
Le rart mot omgivningen och truga på dem en extra bit!
1 kommentarer
Stora A
03 Dec 2017 23:18
De saker man gör... ❤
Kommentera