Sicken tur då, att det finns annat att göra än julskinka. Och ännu mera tur att jag på kryddburken.se funnit det näst bästa receptet på skinkstek. Det allra bästa får du här och det bygger i mycket stor utsträckning på Kryddburkens men är ändå en aning förbättrat. Det som gör den här skinksteken magisk är kletet man smörjer in den med, och att den tillagas i stekpåse i ugnen. Maximal smak och minimalt med arbete alltså.
Skinkstek
1-2 kg skinka
Klet:
1 msk tomatpuré
1 msk söt svensk senap
1 tsk mörk soja
1 tsk flingsalt
0,5 tsk timjan
2 pressade vitlöksklyftor
1 gul lök i klyftor
1 morot i bitar
2 kapsyler Extra Dry Martini (Kan troligen ersättas med annat vin eller valfri vätska, men varför?)
Skär av ev. svål på skinkan, och så mycket av fettet som du vill. Lägg köttet i en stekpåse som sedan placeras i en lämplig ugnsform. Rör ihop kletet och bred över köttet. Lägg morot och lök bredvid köttet i påsen. Häll på Martinin, stoppa en stektermometer i köttet och förslut påsen med bifogad klämma. (Läs på förpackningen om hur påsen ska hanteras.)
Stek i ugn på 150 grader tills innertemperaturen når 75 grader. Det tar i vår ugn ca. en timme och 45 minuter. Lyft upp köttet ur påsen och lägg det på en skärbräda. Håll sedan påsen över en sil du placerat i en lämplig kastrull och klipp av ett hörn så att all den goda stekskyn rinner ner i kastrullen och grönsakerna stannar i silen.
Skyn kokar du upp och därefter häller du i så mycket mörk soja, rödvinbärsgelé, salt och peppar som du tycker är lämpligt. Troligen ska du sedan hälla i lika mycket till, för en god sås kräver en hämningslös kock. Det är dock lämpligt att du smakar av innan. En rejäl skvätt grädde förvandlar slutligen det hela till ren och skär lycka. Om du vill ha en lite tjockare sås gör du en redning av någon matsked vetemjöl och mjölk som du låter puttra med i ca. fem minuter.
Hos oss serverades denna dag den tunnskivade steken med Hasselbackspotatis, kokta morötter, stekt svartkål med hackad mandel, rödvinbärsgelé och ohemula mängder sås. Den grisen dog sannerligen inte i onödan!
Kommentera